I skrivande stund så är det midsommarvecka, jag har plockat körsbär i Skåne, jordgubbarna håller på att ta slut samtidigt som media slår upp jätterubriker angående ehec.

Det är givetvis hemskt att människor blir sjuka och de facto dör av att ha ätit mat som varit kontaminerad med E.Colibakterier, men rent objektivt har det under våren varit oproportionerligt stora åtgärder som har påverkat människors konsumtionsbeteende, speciellt när det gäller frukt och grönt. I Europa har det slängts mat för miljarder varje vecka, mat som har haft fullständig spårbarhet och kontroll och därmed varit fullt tjänlig som människoföda. Detta samtidigt som människor i stora delar av världen inte har någonting alls att sätta på bordet.

I vardagen söker vi konsumenter trygghet, och vår omvärld försöker dagligen påverka de val vi gör när vi handlar mat.Det finns idag en uppsjö av märkningar och symboler när vi handlar i vår vanliga mataffär, allt för att förenkla våra val och samtidigt få oss att känna att vi valt rätt grönsaker, bröd eller fläskfilé.

Den mest världsomspännande märkningen vi har är de små klisterlappar som sitter på frukt och grönsaker. Det är små plu-klisterlappar (Price Look-Up kod) och de tjänstgör endast som vägvisare för vilken vara det är så att kassapersonalen kan ta rätt betalt. Detta har funnits längre än ean-koderna som används för en unik märkning, men som inte omfattar viktvaror utan bara förpackade varor.

Det finns ett otal olika koder, alla är fyrsiffriga och det finns ingen organisation som fördelar numren till skillnad från ean-koderna, och det trycks enorma mängder av dessa små klisterlappar varje år i världen.Bara i Sverige som ligger på tjugoförsta plats av tjugofem eu-länder (Grekland äter mest i Europa, tre gånger så mycket som vi i Sverige) när det gäller konsumtion av frukt och grönt så finns det mer än 300 miljoner små klisterlappar på det vi köper i frukt och grönt.

Märkningarna är uppdelade i främst fyra delar som omfattar Förpackningar, Miljö, Hälsa och övriga symboler.Ni känner säkerligen igen eller har hört talas om något av följande:Nyckelhålet, The crossed grain (glutenfritt), Hp-Info-märkningen (livsmedelsbranschens egen märkning för produktspecifika hälsopåståenden, Bra Miljöval, repa, Glaset och gaffeln, Svanen, eu-blomman, eu-ekologisk märkning, krav, Radoramärkning (används främst för kryddor som är bestrålade), msc (fisk, för hållbart fiske), gmo, Fairtrade (rättvisemärkning), Svensk Sigill, Rainforest Alliance…

Hur i hela fridens namn ska en vanlig konsument kunna göra valen efter sin övertygelse?Varje märkning har givetvis sitt egna certifieringsorgan som vill ha sin del av kakan, samt konsulter som både hjälper och kontrollerar att företagen följer riktlinjerna fullt ut.

Inget av detta hade haft existensberättigande om vi proportionellt hade lagt ned lika mycket tid på att köpa in och tillaga mat som vi gör på vårt sätt för att leva effektivt.

I dagens samhälle är det mycket fokus på att tala om vad vi äter. Vi går på restaurang och äter nyslaktade grisar och skriver om det på Facebook. Vi fylls av glädje av att dricka flädersaft, men det är få människor som vet hur fläderblommor ser ut och ännu färre som vet hur man bereder flädersaft.

Det är sorgligt att nya generationer växer upp utan grundläggande kunskaper i hur maten kommer till våra bord och att man nu föds in i ett trygghetssamhälle som litar mer på märkningar och symboler än på sunt förnuft.

Människan utrustades med lukt- och smaksinne för att kunna avgöra vad som är farligt. Idag läser vi hellre slaviskt på förpackningen och letar efter bäst-före-datum.Släpp telefonen och datorn, gå ut i naturen nu när den är som mest givmild. Det finns inte en enda märkning där, bara livet självt.

Glad fortsatt sommar!