Sök Sökhjälp

Publicerade
Arkiv
« Föreg. Nästa »


BrandNews.se
Ansvarig utgivare:   Per Sahlqvist
Webmaster:   Anders Sahlqvist
Redaktion:   Magdalena Fischer, Christer Löfgren, Anders Sahlqvist, Per Sahlqvist

Tipsa redaktionen

Skicka insändare
DEBATT

Hjärtlösa svenska företag måste ta större socialt ansvar


Pontus Nyström 2010-01-28

Om konsumenten skänker pengar till Rädda barnen, har fadderbarn hos SOS Barnbyar och köper Situation Stockholm av hemlösa försäljare - då ska fanimej företagen köra samma race!

Det kan låta konstigt att kräva investeringar i socialt ansvarstagande i en tid när många företag inte har råd att behålla sina anställda. Men det är en paradox som kan ge företag en konkurrensfördel, och på sikt ge medarbetarna en chans att behålla sina jobb.

Att majoriteten av konsumenterna enligt nya undersökningar inte heller har några problem med att företag tjänar mer pengar genom att engagera sig i sociala projekt, raserar ytterligare en fördom kring csr.

Omfördelning
Det handlar inte heller om att spendera mer pengar, det handlar ofta om enkel omfördelning. Socialt engagemang ligger högst på medvetandehyllan när konsumenten väljer mellan två produkter med samma pris, enligt en undersökning som redovisas längre ner i texten. Det är samma konsument som irriterar sig på tjatiga reklampauser på tv:n.

Genom att investera reklam- och marknadsföringspengar i ett med konsumenten gemensamt ansvarstagande, skapar man lojalitet och närhet mellan individ och företag. Särskilt om företaget involverar konsumenterna i hur man ska använda pengarna.

Här är interaktiva sociala medier perfekta för att generera en dialog där konsument och företag gemensamt bygger ett ansvarsfullt varumärke.

Än större krav
När välfärd, jobb och omsorg devalveras i den globala lågkonjunkturen, är det inte konstigt att allmänheten ställer ännu större krav på företagen att ställa upp. Och företag och varumärken som Virgin, Ben & Jerry’s, Via, Dove och en del svenska som Svenska Spel, ikea, Apollo och Tetra Laval har visat att csr (Corporate Social Responsibility) är ett bra sätt att bygga sina varumärken.

Konsumenten föredrar att köpa produkter som ”ställer upp”. Och de gillar varumärken med hjärta mer än de gillar andra varumärken. Detta gör return on involvement i stället för return on investment till en framgångsfaktor när det gäller varumärkesbyggande aktiviteter. Inte minst i kristider.…
Men svenska företag måste bli bättre!

Beredda betala högre pris
I en global undersökning* som publicerades i amerikanska medier nyligen (bl a Advertising Age 17 nov 2008), med 6 000 respondenter, gavs entydiga svar som visade att konsumenter förväntade sig att företag fortsätter att stödja goda ändamål under en lågkonjunktur (80%), att de var beredda att betala ett högre pris för produkter från dessa företag (55%) och att man var beredd att byta till en produkt som stöder goda ändamål (78%).

När man fick välja mellan två varumärken av samma kvalitet och pris, så var ett socialt engagemang viktigare för ett köpbeslut (42%), än design och teknik (30%) och vanlig varumärkeslojalitet (27%)

Inte heller hade man några problem med att företaget tjänade pengar på stödja goda ändamål, vilket svenska företag alltid har trott. Men kunden ser marknadsföring som bygger på csr som ett pragmatiskt win-win-tänk.

Allt viktigare roll
I en tid av stora sociala utmaningar, globalt som regionalt, finns här stora möjligheter att bygga broar mellan kommersiellt ansvarstagande och varumärkesbyggande.

Konsumenter och företag är båda samhällsmedborgare, och framförallt företagen måste inse och acceptera den större och viktigare roll som konsumenten kräver att företagen ska iklä sig.

Det reser många utmanande frågor och krav på kreativa lösningar, men det är här svenska företag är för finkänsliga. De kräver tydliga logiska kopplingar till verksamheten för att gå in med ett engagemang. Och då blir ”bristen” på logiska kopplingar en ursäkt för att inte göra något alls!

I den nya, transparenta, kommunikationslogiken måste företag börja lära sig att uppföra sig som folk. Man stödjer det man känner för. Och uppskattas för just detta.

Men den viktigaste lärdomen av denna undersökning är att kunderna tycker att alla vinner på att företag och varumärken använder csr som en del i marknadsföringen. Ju mer pengar ett företag kan tjäna på det, desto mer kommer de att investera i framtiden. Bra för alla!

More human - less corporate!


*2nd annual GoodPurpose study/Edelman




Pontus Nyström
Brand PR


Bookmark and Share

Tipsa en vän     Skriv ut



blog comments powered by Disqus


KRÖNIKA


Vilken underbar test!


Rubrikerna var stora när beskedet kom från Australien att parlamentet hade röstat... Läs mer



KRÖNIKA

Vilken slogan minns du?


Minns du Canons slogan ”Kan nån, kan Canon”? Trots att det...
Läs mer

Alternative content



KRÖNIKA

Sagan om designskyddet


Vi har kommit in i en tid där näst intill allt är design, som...
Läs mer


KRÖNIKA

Inga fler GOLDEN ARCH HOTEL, tack!


HUR LÅNGT KAN och bör man utvidga ett varumärke? Det är...
Läs mer
MINIKRÖNIKA

Förut teknik, nu språk



Igår var jag ute och körde bil och en av passagerarna var en... Läs mer

KRÖNIKA

Evig förändring
- märkningar och symboler i vår tid



I skrivande stund så är det midsommarvecka, jag har plockat... Läs mer

KRÖNIKA

Varumärken och dess föräldrar


VARUMÄRKEN HAR EN del likheter med småbarn. De behöver omsorg... Läs mer



KRÖNIKA

Starka leverantörsvarumärken ett hot?


I SVENSKA LIVSMEDELSBUTIKER ser vi allt fler av dagligvarukedjornas egna... Läs mer

Dressman samarbetar
– Whyred refererar

Philips: sense and simplicity?

Tappa inte svänget

Kommer emoticons att förstöra vårt språk?

Ibland blir det bara så fel




Det finns inga kommande händelser i kalendern.






BRANDNEWS temaartiklar

2011

BN 6/2011 11 domar om vilseledande reklam.

BN 5/2011 Reklamombudsmannen.- Etik i huvudrollen

BN 4/2011 Egen toppdomän. Något för dig? Av Maria Bergstén.

BN 3/2011 Sponsring och Ambush Marketing. Av Lena Seratelius.

BN 2/2011 Exploatering av kändisars namn och ansikten. Av Magnus Tonell och Kristoffer Sparring.

BN 1/2011 Varumärkespriset SIGNUM - Vinnarintervju med Indiska.

2010

BN 8/2010 Värdering av varumärken.

BN 7/2010 Skydd för formgivning - Marknadsdomstolen svårflirtad.

BN 6/2010 Namngivning - ordval, stavning och ton.

BN 5/2010 Klassiskt cykelmärke med caféstöd. .

BN 4/2010 Framgångsfaktorer bakom varumärkesorientering. Del 1. Av Johan Gromark och Frans Melin .

BN 3/2010 Google - Bara en leverantör av söktjänster.

BN 2/2010 Vem är vem på Internet? Av Petter Rindforth.

BN 1/2010 FINDUS - inte bara rara små ärtor! Intervju med vinnaren av SIGNUMPRISET.


2009

BN 8/2009 Äntligen! Snart får vi en ny varumärkeslag.

BN 7/2009 Varumärket under attack. Av Johan Lundblad och Mikaela Zabrodsky.

Jubileumsnummer BN 5-6/2009 Rätten till och ansvaret för innehållet i reklamfilm. Av Magnus Tonell.

BN 4/2009 Skriv inte under!

BN 3/2009 Gemensam standard för värdering av varumärken

BN 2/2009 Kopior och tullingripanden

BN 1/2009 Fjälltur inspirerar marknadsförare


2008

BN 8/2008 Identitet och likhet

BN 7/2008 För bra design - för att skyddas

BN 7/2008 Bilaga till "Varumärkesregler rubbar inte jämförande reklam" - Marknadsföringslagen §18

BN 6/2008 Produktplacering

BN 5/2008 Mönsterpraxis vid OHIM

BN 5/2008 Intervju med Marianne Levin

BN 4/2008 Intervju Håkan Swahn

BN 3/2008 Så gott som skyddat

BN 2/2008 MARIMEKKO Signum-vinnare 2008

BN 1/2008 Tolv år vid OHIM


2007

BN 8/2007 Miljövänlig, giftfri och nedbrytningsbar reklam

BN 7/2007 Baka varumärke - från ax till limpa

BN 6/2007 EG-varumärket - kan varumärket registreras?

BN 5/2007 Stark företagskultur ger starka varumärken

BN 4/2007 Internationella reklamregler - VÄGVISARE

BN 3/2007 Läkemedelsreklam - läkande lätt eller rena pillergörat?

BN 2/2007 LÖFBERGS LILA Signum-vinnare 2007

BN 1/2007 Licensiering av merchandisingrättigheter


2006

BN 8/2006 Future Design Days - Punkfarfar fascinerar fortfarande

BN 7/2006 Skydda din design inom hela EU

BN 6/2006 Mackmyra har en historia att berätta

BN 5/2006 Det mesta står fast i nya marknadsföringslagen

BN 4/2006 Fotboll! Fotboll! Fotboll!

BN 3/2006 You don't win silver, You lose gold.

BN 2/2006 Världens mest populära byggmaterial - LEGO

BN 1/2006 SIGNUM - ICA vinnarintervju


2005

BN 10/2005 Lyckosamt år för designskyddet 2005

BN 8/2005 FutureDesignDays 2005

BN 7/2005 Hur stort bagage får man ha egentligen?

BN 6/2005 Miljardvarumärkena, är de för lågt värderade?

BN 5/2005 Att säga sanningen, hela sanningen ...

BN 4/2005 Slogans - Slitna slagdängor eller värdiga varumärken?

BN 3/2005 TETRA PAK is not a package - vinnarintervju varumärkespriset SIGNUM.

BN 2/2005 Piratkopiering - drabbar ingen fattig?

BN 1/2005 Flera sätt att skydda design


2004

BN 10/2004 Programledarna allt viktigare.

BN 09/2004 FutureDesign Days: Fear

BN 08/2004 Brand America: Uncle Sam on the ropes.

BN 07/2004 Regler för "Made in EU" på väg.

BN 06/2004 Åtta år med EG-varumärket: Varumärkesombuden utvärderar.

BN 05/2004 Idrottens värderingar lockar sponsorer.

BN 04/2004 Värdering av varumärken.

BN 03/2004 Event Marketing: I händelsernas centrum.

BN 02/2004 Intervju med Reklamförbundets vd Anna Serner.

BN 02/2004 Reklambranschens egenåtgärder.

BN 01/2004 Intervju med Ridderståle/ Nordström.

BN 01/2004 - SIGNUMPRISET 2004 Intervju med vinnaren SvD.


2003

BN 10/2003 Så ser ljudet ut.

BN 09/2003 A work of art that works.

BN 08/2003 PR: Varumärkets vite riddare.

BN 07/2003 Doft som varumärke.

BN 06/2003 Produktplacering.

BN 05/2003 Parallellimport.

BN 04/2003 Egna eller andras varumärken.

BN 03/2003 Piratkopior.

BN 02/2003 Mästerlig Management - Intervju med Absolut Company.

BN 01/2003 Geografiska Ursprungsbeteckningar.


2002

BN 10/2002 Industridesign.

BN 10/2002 FutureDesignDays.

BN 09/2002 Färg som varumärke.

BN 08/2002 Designskydd à la EU.

BN 07/2002 Stjärnornas juridik.

BN 06/2002 Matmärken. Intervju med Erik Lallerstedt - Märkeskock med Märkeskrog

BN 05/2002 E-handel - bara för de redan etablerade?

BN 04/2002 Ljud med ensamrätt

BN 03/2002 Val ´02 - Politik och symbolik.


2001

BN 12/2001 Objektifierade kvinnor och män som blickfång .