Sök Sökhjälp

Publicerade
Arkiv
« Föreg. Nästa »


BrandNews.se
Ansvarig utgivare:   Per Sahlqvist
Webmaster:   Anders Sahlqvist
Redaktion:   Magdalena Fischer, Christer Löfgren, Anders Sahlqvist, Per Sahlqvist

Tipsa redaktionen

Skicka insändare
BRANDNEWS - KRÖNIKA

Kommer emoticons att förstöra vårt språk?


Anders Sahlqvist 2010-10-28



Många gånger när jag skriver e-post, twittrar, sitter på Facebook eller skickar sms så lägger jag till emoticons*. Det går av bara farten och är någonting som jag inte är vidare stolt över. Men jag gör det för att mottagaren av min tweet eller mitt sms inte ska missförstå mig.

Det skrivna ordet är väldigt kraftfullt. Bloggare är väldigt inflytelserika personer. Den här kombinationen gör att man ibland måste trippa försiktigt fram på tårna när man förmedlar ett budskap eller en åsikt.

Allt det handlar om är hur läsaren mår just nu. Just när han/hon läser din bloggpost eller tweet. Låt mig först visa:

- Din artikel är dum. Du har missat den emotionella aspekten!
- Din artikel är dum ;P Du har missat den emotionella aspekten!

Jag vågar säga att 90% av läsarna tolka det första alternativet som ett argt svar. Är du redan på dåligt humör och läser detta, spär det på ilskan och svaret är nu ännu elakare.

Jämför nu det första med det andra alternativet. Känns nummer två inte mer som en fniss från en vän, som påpekar att du missat den emotionella aspekten?

Emoticons är bra och underlättar för att få iväg korta, snabba meddelanden och att få dem levererade med rätt känsla. De passar på Twitter och som svar på Facebook. Men när de smyger sig in bland bloggposter måste vi sätta ned foten. Påminna skibenter om att man kan faktiskt uttrycka sig på ett glatt sätt med ord. Man behöver inte byta ut texten med symboliska tecken.

För några helger sedan åkte jag hem till mina föräldrar för att arrangera en kräftskiva. När min far, min svåger och jag sparkat av oss skorna och sjunkit ned vid matbordet tenderar det bli livliga diskussioner om allt mellan himmel och jord. Just denna kräftskiva började vi raljera om varför inte folk längre kan uttrycka sig i skrift. Vi kom fram till att nästan varje företag har eller har haft dessa två typer anställda;

1. Gaphalsen känns igen när det skrivs post-its och mejl. GAPHALSEN HAR NÄMLIGEN INTE FÖRSTÅTT HUR MAN ANVÄNDER VERSALER. Gaphalsen överanvänder också gärna utropstecknet. Här är det viktigt att kollegorna påpekar hur texten upplevs. Ett budskap med versaler tolkas som aggresivt. Hur tolkar du nedanstående alternativ?

- DU MÅSTE LÄMNA IN KVITTON FÖR DENNA MÅNAD!
- Du måste lämna in kvitton för denna månad.

2. Den ”oseriösa” känns igen snabbt. Denna individ får all information att tolkas som ett skämt. Individen använder sig gärna av typsnittet Comic Sans och pastellfärger i allt från mejlkorrespondens till information om företagslarmet vid entrén. Rätt ord kan väcka läsarens känslor. Det gäller också med typsnitt. Kritor och krumelurer är fina på dagis. Inte på en arbetsplats för vuxna.

Det är inte okej att börja tumma på hur vi uttrycker oss i skrift, bara för att vi ska snabbt vidare till nästa punkt. Nästa projekt. Nästa mejl.

Jag skriver som en kratta, stavar fel och uttrycker mig ibland som om jag vore berusad. Men jag älskar det skriva ordet och tycker att vi ska värna om språket.

* Smiley eller emoticon (ibland även uttryckssymbol och smilis) är en grafisk bild av en känsla representerad genom skriven text eller en enklare bild. Ofta används symbolerna för att uppmärksamma mottagaren av ett meddelande om avsändarens känslor, och kan helt ändra meningen av en skriven text. På webbforum och chatnätverk ersätts dessa symboler ibland med små motsvarande bilder. Exempel på brett kända uttryckssymboler är den glada ”smileyn :) och det ledsna ansiktet :(. Källa: Wikipedia


<div>Per Pettersson är marknadsansvarig på ett teknikföretag och skriver om sociala medier på socialmedianerd.se</div><div><br /></div>
Per Pettersson är marknadsansvarig på ett teknikföretag och skriver om sociala medier på socialmedianerd.se


Bookmark and Share

Tipsa en vän     Skriv ut



blog comments powered by Disqus


KRÖNIKA


Vilken underbar test!


Rubrikerna var stora när beskedet kom från Australien att parlamentet hade röstat... Läs mer



KRÖNIKA

Vilken slogan minns du?


Minns du Canons slogan ”Kan nån, kan Canon”? Trots att det...
Läs mer

Alternative content



KRÖNIKA

Sagan om designskyddet


Vi har kommit in i en tid där näst intill allt är design, som...
Läs mer


KRÖNIKA

Inga fler GOLDEN ARCH HOTEL, tack!


HUR LÅNGT KAN och bör man utvidga ett varumärke? Det är...
Läs mer
MINIKRÖNIKA

Förut teknik, nu språk



Igår var jag ute och körde bil och en av passagerarna var en... Läs mer

KRÖNIKA

Evig förändring
- märkningar och symboler i vår tid



I skrivande stund så är det midsommarvecka, jag har plockat... Läs mer

KRÖNIKA

Varumärken och dess föräldrar


VARUMÄRKEN HAR EN del likheter med småbarn. De behöver omsorg... Läs mer



KRÖNIKA

Starka leverantörsvarumärken ett hot?


I SVENSKA LIVSMEDELSBUTIKER ser vi allt fler av dagligvarukedjornas egna... Läs mer

Dressman samarbetar
– Whyred refererar

Philips: sense and simplicity?

Tappa inte svänget

Kommer emoticons att förstöra vårt språk?

Ibland blir det bara så fel




Det finns inga kommande händelser i kalendern.






BRANDNEWS temaartiklar

2011

BN 6/2011 11 domar om vilseledande reklam.

BN 5/2011 Reklamombudsmannen.- Etik i huvudrollen

BN 4/2011 Egen toppdomän. Något för dig? Av Maria Bergstén.

BN 3/2011 Sponsring och Ambush Marketing. Av Lena Seratelius.

BN 2/2011 Exploatering av kändisars namn och ansikten. Av Magnus Tonell och Kristoffer Sparring.

BN 1/2011 Varumärkespriset SIGNUM - Vinnarintervju med Indiska.

2010

BN 8/2010 Värdering av varumärken.

BN 7/2010 Skydd för formgivning - Marknadsdomstolen svårflirtad.

BN 6/2010 Namngivning - ordval, stavning och ton.

BN 5/2010 Klassiskt cykelmärke med caféstöd. .

BN 4/2010 Framgångsfaktorer bakom varumärkesorientering. Del 1. Av Johan Gromark och Frans Melin .

BN 3/2010 Google - Bara en leverantör av söktjänster.

BN 2/2010 Vem är vem på Internet? Av Petter Rindforth.

BN 1/2010 FINDUS - inte bara rara små ärtor! Intervju med vinnaren av SIGNUMPRISET.


2009

BN 8/2009 Äntligen! Snart får vi en ny varumärkeslag.

BN 7/2009 Varumärket under attack. Av Johan Lundblad och Mikaela Zabrodsky.

Jubileumsnummer BN 5-6/2009 Rätten till och ansvaret för innehållet i reklamfilm. Av Magnus Tonell.

BN 4/2009 Skriv inte under!

BN 3/2009 Gemensam standard för värdering av varumärken

BN 2/2009 Kopior och tullingripanden

BN 1/2009 Fjälltur inspirerar marknadsförare


2008

BN 8/2008 Identitet och likhet

BN 7/2008 För bra design - för att skyddas

BN 7/2008 Bilaga till "Varumärkesregler rubbar inte jämförande reklam" - Marknadsföringslagen §18

BN 6/2008 Produktplacering

BN 5/2008 Mönsterpraxis vid OHIM

BN 5/2008 Intervju med Marianne Levin

BN 4/2008 Intervju Håkan Swahn

BN 3/2008 Så gott som skyddat

BN 2/2008 MARIMEKKO Signum-vinnare 2008

BN 1/2008 Tolv år vid OHIM


2007

BN 8/2007 Miljövänlig, giftfri och nedbrytningsbar reklam

BN 7/2007 Baka varumärke - från ax till limpa

BN 6/2007 EG-varumärket - kan varumärket registreras?

BN 5/2007 Stark företagskultur ger starka varumärken

BN 4/2007 Internationella reklamregler - VÄGVISARE

BN 3/2007 Läkemedelsreklam - läkande lätt eller rena pillergörat?

BN 2/2007 LÖFBERGS LILA Signum-vinnare 2007

BN 1/2007 Licensiering av merchandisingrättigheter


2006

BN 8/2006 Future Design Days - Punkfarfar fascinerar fortfarande

BN 7/2006 Skydda din design inom hela EU

BN 6/2006 Mackmyra har en historia att berätta

BN 5/2006 Det mesta står fast i nya marknadsföringslagen

BN 4/2006 Fotboll! Fotboll! Fotboll!

BN 3/2006 You don't win silver, You lose gold.

BN 2/2006 Världens mest populära byggmaterial - LEGO

BN 1/2006 SIGNUM - ICA vinnarintervju


2005

BN 10/2005 Lyckosamt år för designskyddet 2005

BN 8/2005 FutureDesignDays 2005

BN 7/2005 Hur stort bagage får man ha egentligen?

BN 6/2005 Miljardvarumärkena, är de för lågt värderade?

BN 5/2005 Att säga sanningen, hela sanningen ...

BN 4/2005 Slogans - Slitna slagdängor eller värdiga varumärken?

BN 3/2005 TETRA PAK is not a package - vinnarintervju varumärkespriset SIGNUM.

BN 2/2005 Piratkopiering - drabbar ingen fattig?

BN 1/2005 Flera sätt att skydda design


2004

BN 10/2004 Programledarna allt viktigare.

BN 09/2004 FutureDesign Days: Fear

BN 08/2004 Brand America: Uncle Sam on the ropes.

BN 07/2004 Regler för "Made in EU" på väg.

BN 06/2004 Åtta år med EG-varumärket: Varumärkesombuden utvärderar.

BN 05/2004 Idrottens värderingar lockar sponsorer.

BN 04/2004 Värdering av varumärken.

BN 03/2004 Event Marketing: I händelsernas centrum.

BN 02/2004 Intervju med Reklamförbundets vd Anna Serner.

BN 02/2004 Reklambranschens egenåtgärder.

BN 01/2004 Intervju med Ridderståle/ Nordström.

BN 01/2004 - SIGNUMPRISET 2004 Intervju med vinnaren SvD.


2003

BN 10/2003 Så ser ljudet ut.

BN 09/2003 A work of art that works.

BN 08/2003 PR: Varumärkets vite riddare.

BN 07/2003 Doft som varumärke.

BN 06/2003 Produktplacering.

BN 05/2003 Parallellimport.

BN 04/2003 Egna eller andras varumärken.

BN 03/2003 Piratkopior.

BN 02/2003 Mästerlig Management - Intervju med Absolut Company.

BN 01/2003 Geografiska Ursprungsbeteckningar.


2002

BN 10/2002 Industridesign.

BN 10/2002 FutureDesignDays.

BN 09/2002 Färg som varumärke.

BN 08/2002 Designskydd à la EU.

BN 07/2002 Stjärnornas juridik.

BN 06/2002 Matmärken. Intervju med Erik Lallerstedt - Märkeskock med Märkeskrog

BN 05/2002 E-handel - bara för de redan etablerade?

BN 04/2002 Ljud med ensamrätt

BN 03/2002 Val ´02 - Politik och symbolik.


2001

BN 12/2001 Objektifierade kvinnor och män som blickfång .