Sök Sökhjälp

Publicerade
Arkiv
« Föreg. Nästa »


BrandNews.se
Ansvarig utgivare:   Per Sahlqvist
Webmaster:   Anders Sahlqvist
Redaktion:   Magdalena Fischer, Christer Löfgren, Anders Sahlqvist, Per Sahlqvist

Tipsa redaktionen

Skicka insändare
KRÖNIKA

Mycket att tjäna på att förstå sociala media


Christian Bye 2010-02-24

 
ALLA SOM HAR försökt vet att det är lätt att kommunicera, men att det är svårare att veta om det man säger får önskvärt resultat. Och på grund av denna paradox försöker vi hela tiden förenkla kommunikationsprocessen. Men förenklingar leder oftast bara till att det man säger blir än vagare och så är man inne i en ond cirkel.

I DAG FÖDS en rad nya tjänster för kommunikation på det världsomfattande nätverk vi kallar Internet. Många av dessa kan vara mycket användbara, men ett problem är att deras funktion inte riktigt går att begripa med traditionella förklaringsmodeller för kommunikation. Detta ställer till det för användarna, framför allt de som skall använda den nya tekniken i kommersiella sammanhang.

ALLA PRATAR IDAG om sociala nätverkssajter som tex Facebook, LinkedIn och Twitter. Vi vet mer eller mindre vad de är, åtminstone på papperet. Men många frågar sig också vad dessa tjänster har för reell betydelse? Hur använder man dem egentligen och vilka är mottagarna? Och hur kan en gratistjänst utan reklam, vars affärsidé går ut på att användarna får skriva max 140 tecken långa statusuppdateringar, vara värderat till uppemot sju miljarder dollar?!

SVAREN LIGGER I att det inte går att tänka på Internet som en fabrik där material rullar in på ena sidan och produkter ut på den andra. Inte heller kan man jämföra det med en organisation där beslutsprocesser och ordergångar styr arbetet. Vad Internet snarare gör är att lösa upp förhållanden som vi tar för givna, som tex relationen mellan den som säljer och den som köper, eller den som sänder information och den som tar emot. Gränsdragningen mellan dessa grupper blir allt mer otydlig, det går helt enkelt inte att säga vem som är vem i Internets värld, vem som skall lyckas eller ej, eller med vad. Man kan med ett uttryck från den ”gamla ekonomin” säga att vi alla är våra egna lyckors smeder. 

MEDAN VI KLURAR över detta är redan nästa våg av nätverkssajter över oss. Gowalla, Foursquare och BrightKite är exempel på s k mobila positionstjänster där man som användare delar med sig av sin fysiska position och vad man gör där. Många analytiker spår dessa tjänster som ”the next big thing” när andra företag kommer att haka på och koppla olika erbjudanden till tjänsterna. Förutom detta kan vi vara säkra på att det redan nu kryllar av nya finurliga idéer därute som bara väntar på att dra in oss i nya sociala nätverk med allt mer sofistikerade metoder för informationsutbyte.

I FRAMTIDEN KOMMER sannolikt alla tjänster på ett eller annat sätt att vara uppbyggda kring någon form av socialt nätverkande. Att digitala jättar som Google och andra redan har uppmärksammat detta bevisas genom utvecklingen av sk cross-site apps, verktyg som gör att man kan koppla samman information från olika sajter på ett enkelt sätt. Vissa experter kallar detta förhållande där allt hänger samman och blir beroende av varandra för ett ”digitalt ekosystem”. Det är sedan upp till var och en hur väl man sätter sig in i detta tänkande och drar nytta av det.

DEN GEMENSAMMA NÄMNAREN för sociala nätverkstjänster är att de ger människor möjlighet att kommunicera med varandra i allt snabbare takt och med högre träffsäkerhet. Man kanske söker efter något, man efterfrågar sina vänners åsikter och erfarenheter, man jämför priser och bedömer olika erbjudanden för att till slut beställa och betala på nätet. De ger oss möjlighet att när och var som helst tala om vad vi tycker och tänker om vad som helst, och varför. Och inte sällan rör diskussionerna företag och kvaliteten på deras varor och tjänster.

SÅ HUR I hela friden skall man då ett varumärke förhålla sig till allt detta? Det första och bästa rådet är att genast kasta sig in i leken med öppna kort, lära sig allt man kan om sociala media och hur det hänger samman. Det duger inte längre att bara prata på, att dränka marknaden i information och halvsanningar och hoppas att tillräckligt mycket kommer att sugas upp av tillräckligt många.
Man måste vara följsam, känna av utvecklingen och lutningen, ställa sig frågor om varför diskussionen går som den går, och ta konsekvenserna av svaren. Allt detta så att man vet vem det är man riktar sig till så att man kan ta ansvar för sina kommunikationshandlingar.

VAD SOM VERKAR bestå i den här snabba och komplexa utvecklingen är att starka varumärken underlättar enormt när man skall kommunicera. När man bygger, stärker och skyddar sitt varumärke har man en konkret och stabil röst som avsändare. Ett respekterat varumärke gör att marknaden lyssnar när man talar och tror på vad man säger. Detta blir extra viktigt dels när man själv deltar i debatten, dels när andra pratar om ens varumärke.

MAN BRUKAR SÄGA att företag har tre möjligheter att dyka upp vid en sökning på Internet: via en annons man köpt, via sin egen närvaro på Internet, samt genom andras åsikter. Den sistnämnda av dessa tre är den överlägset viktigaste. Det är i dessa åsikter som framtidens konsument kommer att hämta sin information, och om utvecklingen fortsätter som den gör nu kommer det om några år att vara det enda som betyder något.
 


Christian Bye<div><div><span style=\

Christian Bye
Varumärkesstrateg
Projekt:Hologram



Bookmark and Share

Tipsa en vän     Skriv ut



blog comments powered by Disqus


KRÖNIKA


Vilken underbar test!


Rubrikerna var stora när beskedet kom från Australien att parlamentet hade röstat... Läs mer



KRÖNIKA

Vilken slogan minns du?


Minns du Canons slogan ”Kan nån, kan Canon”? Trots att det...
Läs mer

Alternative content



KRÖNIKA

Sagan om designskyddet


Vi har kommit in i en tid där näst intill allt är design, som...
Läs mer


KRÖNIKA

Inga fler GOLDEN ARCH HOTEL, tack!


HUR LÅNGT KAN och bör man utvidga ett varumärke? Det är...
Läs mer
MINIKRÖNIKA

Förut teknik, nu språk



Igår var jag ute och körde bil och en av passagerarna var en... Läs mer

KRÖNIKA

Evig förändring
- märkningar och symboler i vår tid



I skrivande stund så är det midsommarvecka, jag har plockat... Läs mer

KRÖNIKA

Varumärken och dess föräldrar


VARUMÄRKEN HAR EN del likheter med småbarn. De behöver omsorg... Läs mer



KRÖNIKA

Starka leverantörsvarumärken ett hot?


I SVENSKA LIVSMEDELSBUTIKER ser vi allt fler av dagligvarukedjornas egna... Läs mer

Dressman samarbetar
– Whyred refererar

Philips: sense and simplicity?

Tappa inte svänget

Kommer emoticons att förstöra vårt språk?

Ibland blir det bara så fel




Det finns inga kommande händelser i kalendern.






BRANDNEWS temaartiklar

2011

BN 6/2011 11 domar om vilseledande reklam.

BN 5/2011 Reklamombudsmannen.- Etik i huvudrollen

BN 4/2011 Egen toppdomän. Något för dig? Av Maria Bergstén.

BN 3/2011 Sponsring och Ambush Marketing. Av Lena Seratelius.

BN 2/2011 Exploatering av kändisars namn och ansikten. Av Magnus Tonell och Kristoffer Sparring.

BN 1/2011 Varumärkespriset SIGNUM - Vinnarintervju med Indiska.

2010

BN 8/2010 Värdering av varumärken.

BN 7/2010 Skydd för formgivning - Marknadsdomstolen svårflirtad.

BN 6/2010 Namngivning - ordval, stavning och ton.

BN 5/2010 Klassiskt cykelmärke med caféstöd. .

BN 4/2010 Framgångsfaktorer bakom varumärkesorientering. Del 1. Av Johan Gromark och Frans Melin .

BN 3/2010 Google - Bara en leverantör av söktjänster.

BN 2/2010 Vem är vem på Internet? Av Petter Rindforth.

BN 1/2010 FINDUS - inte bara rara små ärtor! Intervju med vinnaren av SIGNUMPRISET.


2009

BN 8/2009 Äntligen! Snart får vi en ny varumärkeslag.

BN 7/2009 Varumärket under attack. Av Johan Lundblad och Mikaela Zabrodsky.

Jubileumsnummer BN 5-6/2009 Rätten till och ansvaret för innehållet i reklamfilm. Av Magnus Tonell.

BN 4/2009 Skriv inte under!

BN 3/2009 Gemensam standard för värdering av varumärken

BN 2/2009 Kopior och tullingripanden

BN 1/2009 Fjälltur inspirerar marknadsförare


2008

BN 8/2008 Identitet och likhet

BN 7/2008 För bra design - för att skyddas

BN 7/2008 Bilaga till "Varumärkesregler rubbar inte jämförande reklam" - Marknadsföringslagen §18

BN 6/2008 Produktplacering

BN 5/2008 Mönsterpraxis vid OHIM

BN 5/2008 Intervju med Marianne Levin

BN 4/2008 Intervju Håkan Swahn

BN 3/2008 Så gott som skyddat

BN 2/2008 MARIMEKKO Signum-vinnare 2008

BN 1/2008 Tolv år vid OHIM


2007

BN 8/2007 Miljövänlig, giftfri och nedbrytningsbar reklam

BN 7/2007 Baka varumärke - från ax till limpa

BN 6/2007 EG-varumärket - kan varumärket registreras?

BN 5/2007 Stark företagskultur ger starka varumärken

BN 4/2007 Internationella reklamregler - VÄGVISARE

BN 3/2007 Läkemedelsreklam - läkande lätt eller rena pillergörat?

BN 2/2007 LÖFBERGS LILA Signum-vinnare 2007

BN 1/2007 Licensiering av merchandisingrättigheter


2006

BN 8/2006 Future Design Days - Punkfarfar fascinerar fortfarande

BN 7/2006 Skydda din design inom hela EU

BN 6/2006 Mackmyra har en historia att berätta

BN 5/2006 Det mesta står fast i nya marknadsföringslagen

BN 4/2006 Fotboll! Fotboll! Fotboll!

BN 3/2006 You don't win silver, You lose gold.

BN 2/2006 Världens mest populära byggmaterial - LEGO

BN 1/2006 SIGNUM - ICA vinnarintervju


2005

BN 10/2005 Lyckosamt år för designskyddet 2005

BN 8/2005 FutureDesignDays 2005

BN 7/2005 Hur stort bagage får man ha egentligen?

BN 6/2005 Miljardvarumärkena, är de för lågt värderade?

BN 5/2005 Att säga sanningen, hela sanningen ...

BN 4/2005 Slogans - Slitna slagdängor eller värdiga varumärken?

BN 3/2005 TETRA PAK is not a package - vinnarintervju varumärkespriset SIGNUM.

BN 2/2005 Piratkopiering - drabbar ingen fattig?

BN 1/2005 Flera sätt att skydda design


2004

BN 10/2004 Programledarna allt viktigare.

BN 09/2004 FutureDesign Days: Fear

BN 08/2004 Brand America: Uncle Sam on the ropes.

BN 07/2004 Regler för "Made in EU" på väg.

BN 06/2004 Åtta år med EG-varumärket: Varumärkesombuden utvärderar.

BN 05/2004 Idrottens värderingar lockar sponsorer.

BN 04/2004 Värdering av varumärken.

BN 03/2004 Event Marketing: I händelsernas centrum.

BN 02/2004 Intervju med Reklamförbundets vd Anna Serner.

BN 02/2004 Reklambranschens egenåtgärder.

BN 01/2004 Intervju med Ridderståle/ Nordström.

BN 01/2004 - SIGNUMPRISET 2004 Intervju med vinnaren SvD.


2003

BN 10/2003 Så ser ljudet ut.

BN 09/2003 A work of art that works.

BN 08/2003 PR: Varumärkets vite riddare.

BN 07/2003 Doft som varumärke.

BN 06/2003 Produktplacering.

BN 05/2003 Parallellimport.

BN 04/2003 Egna eller andras varumärken.

BN 03/2003 Piratkopior.

BN 02/2003 Mästerlig Management - Intervju med Absolut Company.

BN 01/2003 Geografiska Ursprungsbeteckningar.


2002

BN 10/2002 Industridesign.

BN 10/2002 FutureDesignDays.

BN 09/2002 Färg som varumärke.

BN 08/2002 Designskydd à la EU.

BN 07/2002 Stjärnornas juridik.

BN 06/2002 Matmärken. Intervju med Erik Lallerstedt - Märkeskock med Märkeskrog

BN 05/2002 E-handel - bara för de redan etablerade?

BN 04/2002 Ljud med ensamrätt

BN 03/2002 Val ´02 - Politik och symbolik.


2001

BN 12/2001 Objektifierade kvinnor och män som blickfång .