Det är inte bara i talarstolar och debattartiklar den politiska striden fortgår. Nyligen kom ett beslut från Patent- och registreringsverket i en kamp mellan å ena sidan Konservativa Studentförbundet, Högerpartiet de konservativa och Högerpartiet i Svenska Kyrkan och å andra sidan Sverigedemokraterna.
Om det är för att tas som ett mer etablerat parti är okänt, men Sverigedemokraterna vill uppenbarligen i traditionell svensk politikeranda etablera en blomma som partisymbol. Det är dock lite blygsamt som Sverigedemokraterna tar med en blågul blåsippa i den varumärkesskyddade partilogotypen.
Denna blåsippa har emellertid retat upp de tre nämnda högerpartierna. De invände mot registreringen eftersom de själva har den blågula sjuuddade blåsippan som symbol.
Haken är dock att de tre högerpartierna inte har registrerat den sjuuddade blåsippan som varumärke. Därför kunde de inte bara peka på en tidigare registrering utan tog tre snirkligare och mer svårmanövrerade vägar i sitt försök att få varumärkesregistreringen hävd.
De tre har den upphovsrättliga fotorätten till en bild på en sjuuddad blåsippa och hävdade att varumärkesregistreringen innebär upphovsrättsintrång.
Patent- och registreringsverket (PRV) konstaterade att en tecknad version av en fotografisk bild mycket väl kan innebära intrång, men den blåsippa som finns i Sverigedemokraternas logotyp är bara en ”enkel stilisering av en enkel blåsippa, utan drag som förknippas med invändarnas fotografi”.
Den andra vägen för de tre var att hävda att blåsippan är inarbetad för dem, även om de använder den i lite olika versioner. De tre betonade att sju kronblad är unikt och används av de tre högerorganisationerna för att det är kopplat till den sjuuddiga nordstjärnan som tidigare var symbol för Sverige. De visade även prov på hur blomman har använts i skilda sammanhang av de tre.
PRV avfärdade dock bevisningen som otillräcklig. De tre organisationerna måste ju visa att blåsippan är inarbetad för dem hos en stor del av de politiskt intresserade i Sverige, och det räckte bevisningen inte alls till för.
Den tredje vägen var att hävda att Sverigedemokraterna registrerade blåsippan i ond tro, d.v.s. de kände till de tre högerorganisationernas användning av blåsippan som symbol innan de lämnade in varumärkesansökan.
Inte heller på denna väg räckte bevisningen för att övertyga PRV.
Därmed lever Sverigedemokraternas varumärke vidare.
