Vad skall man egentligen registrera? Bara direkt klassiska varumärken, ord eller figurer (logotyper) eller även andra kännetecken?

Nestlé valde att registrera en del i deras profil som används som dekor på NESCAFÈ-förpackningar men också fristående på bl.a. webbplatsen.

Det rör sig om en röd kaffekopp placerad i kaffebönor och med rykande kaffe i. Registreringarna gäller förstås kaffe.

När Master Beverage i Singapore fick tre etikettliknande varumärken EU-registrerade, invände Nestlé med stöd av sina registreringar.

Frågan är då om det finns någon förväxlingsrisk mellan Nestlé registreringar och de tre nya?

OHIM:s (registreringsmyndigheten) invändningsavdelning sa nej, det finns det inte.

Nestlé överklagade, men utan framgång. Besvärskammaren ansåg att det var så stor skillnad mellan Nestlés och Master Beverages registreringar att den inte ens övervägde om de var förväxlingsbara. Märkena liknade inte varandra.

Nestlé överklagade igen och motiverade sitt krav på hävning med att peka på att deras figurmärken har nio beståndsdelar:
– En mugg.
– Muggen är röd.
– Muggen är vänd så, att innehållet syns.
– Muggen är försedd med ett öra.
– Muggens insida är vit.
– Muggen är fylld med en het vätska.
– Rök stiger ur muggen.
– Muggen står på en bädd av kaffebönor.
– Bakgrunden är brun och guldorange och muggen är omgiven av en strålring.

Och hävdade att:
Samtliga nio beståndsdelar i de äldre varumärkena har återgetts i de sökta varumärkena. De sökta varumärkena och de äldre varumärkena är mycket lika varandra i visuellt avseende. Den  nedre delen av det sökta varumärket nr 1 och högersidan på de sökta varumärkena nr 2 och 3 är  dessutom, i begreppsmässigt hänseende, identiska med de äldre varumärkena.

Kärnfrågorna är två:
- Har Nestlés varumärken egentligen någon nämnvärd särskiljningsförmåga för kaffe?
- Det är alltid helhetsbedömningar som skall göras. Vilken effekt på bedömningen kan delar av varumärkena ha?

Det skall direkt sägas att det inte blir något svar här på huruvida Nestlé fick rätt, men man får onekligen en mycket tydlig vink om hur det borde sluta. Tribunalen kunde nämligen inte ta ett avgörande beslut eftersom besvärskammaren inte hade bedömt förväxlingsrisken. Tribunalen överprövar bara tidigare beslut, och har fanns ju inget beslut om förväxlingsrisken, så ärendet skickades tillbaka för bedömning i sak.

Vad fick då Besvärskammaren för tydliga vinkar? Här följer några av dem, och slutsatsen är att Nestlé kan sluta hoppas.
1. Skälet till att en helhetsbedömning skall göras är att genomsnittskonsumenten vanligtvis uppfattar varumärken i sin helhet, och inte tittar på detaljer.
2. Man skall alltså inte bara jämföra delar av varumärken, utan helheterna.
”Detta utesluter emellertid inte att omsättningskretsens minnesbild av det helhetsintryck som ett sammansatt varumärke ger under vissa förhållanden kan domineras av en eller flera av varumärkets beståndsdelar”
3. Men det är bara:
”när alla andra beståndsdelar i varumärket är försumbara [för helhetsintrycket] som bedömningen av likheten kan grunda sig enbart på den dominerande beståndsdelen”
4. Genomsnittskonsumenten har en benägenhet att lita till ordmärken, inte figurelement, när man skall identifiera en vara.

Tribunalen tittade närmare på Master Beverages registreringar och noterade bl.a.:
Registreringen med örnbilden
* bilden på örnen och ordmärket dominerar märket.
* en örn, såväl i bild och text, har hög särskiljningsförmåga för kaffe.
* en bild på en röd kaffemugg på en bädd av böner har låg särskiljningsförmåga för kaffe, men är inte helt försumbar för helhetsintrycket.
De andra två GOLDEN EAGLE-märkena
* ordmärkena dominerar och har hög särskiljningsförmåga.
* en bild på en röd kaffemugg på en bädd av bönor har låg särskiljningsförmåga för kaffe, men är inte helt försumbar för helhetsintrycket.

Tribunalen slog fast att eftersom den röda muggen på kaffebönorna inte är försumbar för helhetsintrycket på de tre GOLDEN EAGLE-märken så kan inte jämförelsen mellan dessa tre märken och Nestlés två märken avgöras av de dominerande delarna.

Visuell likhet – Tribunalen konstaterade att det finns en visuell likhet mellan Nestlés respektive Master Beverages märken, men den är låg.
Fonetiskt likhet – Är inte aktuell.
Begreppsmässig likhet – Kaffemuggarna skapar viss begreppsmässig likhet, menade Tribunalen.

Även om inte Tribunalen kom med en konkret bedömning är slutsatsen förstås att nej, varumärkena är inte förväxlingsbara. Att sedan en del NESCAFÈ-brukare kan ana en snyltningseffekt hjälper inte.

Vad är då Nestlés registreringar värda?

Här har ett annat företag låtit bilder som är mycket lika Nestlés registreringar fylla en stor plats på etiketter/varumärken. Men genom att sätta dit en detalj med stor egen särskiljningsförmåga – örnen i text eller bild – är det helt ok och Nestlé får acceptera det.

En svaghet i Nestlés registreringar är att man har kaffe i bild för ett kaffemärke. Låt säga att man istället hade haft en tom kaffekopp med mycket spektakulär dekor, ja då hade också särskiljningsförmågan varit mycket större och skyddsomfånget ett helt annat.

Men inte är registreringarna helt värdelösa, skulle Master Beverages plocka bort örnen och istället använda något för kaffe mediokert ordmärke, ja då hade kanske utgången blivit en annan.

Målnr T-5/08, T-6/08 och T-7/08