Det är inte särskilt många dagar som hinner passera innan ännu en av alla dessa annonsbilagor ligger med morgontidningen. Nu har vi fått en andra dom där ett intervjuobjekt i en annonsbilaga har känt sig lurad och stämmer produktionsbolaget för brott mot lagen om namn och bild i reklam. Förra gången var det Ingvar Oldsberg, nu Alexandra Pascalidou – och båda fick rätt i domstol.

Förra året slog Svea hovrätt fast vilken ersättning tv-kändisen Ingvar Oldsberg hade rätt till efter att ha ”lurats” att ställa upp som hett intervjuobjekt och förstasidestoff i en annonsbilaga. Produktionsbolaget hävdade utan framgång att Oldsberg hade samtyckt till att vara med i annonsbilagan.

Den gången var frågan om intervjun inte skyddades av tryckfrihetsrättens regler inte någon tung fråga. Bilagan handlade om ett enda företag, Svensk Hypotekspension.

Avgränsningen mot tryckfriheten har emellertid en tung fråga när Alexandra Pascalidou driver ett mål mot Mediapuls och yrkar på 300.000 i skadestånd samt publicering av domen. Den här gången gäller det nämligen en branschbilaga, inte en bilaga för ett enda företag.

Det är skobranschen som är i fokus och Pascalidou intervjuas såsom skofantast, enligt intervjun kan hon lägga upp till en halv månadslön på ett par riktigt fina skor!

Intervjun täckte hela mittuppslaget och naturligtvis var Pascalidou blickfång på bilagans förstasida.

Mittuppslaget i bilagan.

Intervjun gjorde av en frilansjournalist, och precis som i Oldsberg-fallet fick hon bara besked om att det gällde en bilaga till en tidning, i Pascalidous fall till Expressen i april 2010, inte att det var för en annonsbilaga.

Stockholms tingsrätt inledde sin dom med konstaterandet att:
”Reklam i tryckt skrift faller i och för sig under tryckfrihetsförordningen. Gällande rätt innebär dock att ingripanden mot reklamåtgärder kan ske utanför tryckfrihetsförordningens regler i fall då åtgärderna är av utpräglat kommersiell natur. Åtgärderna anses vara av sådan natur då de har vidtagits i kommersiell verksamhet och i kommersiellt syfte samt har rent kommersiella förhållanden till föremål, dvs. avser näringsidkares verksamhet eller där tillhandahållen vara.”

Rätten pekade på att det mesta av innehållet i bilagan mest var skilda former av annonser.
”Därtill innehåller annonsbilagan ett par inslag med redaktionell text som dock uteslutande och i positiva ordalag behandlar frågor som rör skor.” Det handlade om trender och skornas betydelse för bäraren m.m.

Rättens slutsats löd:
”Vid en helhetsbedömning framstår annonsbilagan som helt inriktad på att främja annonsörens försäljning av skor […] syftet med annonsbilagan är rent kommersiellt.”

Intervjun då? Men det utesluter inte att enskilda delar av bilagan kan anses falla in under tryckfrihetsförordningens skydd.

Tingsrätten noterade att frågorna i intervjun med Pascalidou nästan uteslutande handlar om skor.

Rätten slutsats var att intervjun i sitt sammanhang var en del av marknadsföringen i bilagan:
”Detta gäller trots att endast några skomärken nämns i texten. Det framstår nämligen som uppenbart att avsikten med användningen av Alexandra Pascalidous namn och bild, jämte den i texten gjorda redovisningen av hennes passion för skor, har varit att främja annonsörernas skoförsäljning. Med hänsyn härtill, och då texten i stort sett uteslutande handlar om Alexandra Pascalidous passion för skor, får text- och bildpubliceringen anses ha rent kommersiella förhållanden till sitt föremål.”

Mediapuls har alltså använt Pascalidous namn och bild i marknadsföring, och lagen om namn och bild är tillämplig.

Huruvida domen kommer att överklagas återstår att se. Men som betraktare måste man ju fråga sig om det inte är hög tid för dem som producerar annonsbilagor att göra klart för sina intervjuobjekt att de skriver för en annonsbilaga och inget annat.

En utförligare rapport finns i vår tryckta version av BrandNews.

Målnr T-10938-10

Inblandade:
A. P.
ombud: advokaterna L.F.L. och C.v.H.
Nord & Co Advokatbyrå
./.
Mediapuls Svenska KB
ombud: advokat P.D.
Danowsky & Partners Advokatbyrå