Tänk om någon kom till dig och frågade om du ville betala en slant för att få hjälpa till att bygga upp ett system som gav dig chansen att bli dömd och uthängd som oetisk. Vad skulle du säga då? Jubla och säga självklart?

Nja, kanske inte. Men faktum är ju att det är precis så det i praktiken är när näringslivet, som helhet eller branschvis, sätter upp egenåtgärdssystem. Näringslivet finansierar då sin egen ”domstol”.

Tittar man lite närmare på det hela är det emellertid högst logiskt, under förutsättning att man vill hålla sig så långt borta från domstolarna som möjligt, slippa alltför närgången lagstiftning samt hålla en gemensam lämplig etisk nivå gentemot kunderna.

Ett sådant egenåtgärdssystem har vi tittat närmare på i detta nummer av BrandNews: den treåriga Reklamombudsmannen. Vad ligger bakom artikelrubriken i tidningen om att reklamombudsmannen har fällt någon marknadsföring som stridande mot god marknadsföringssed?

Artikeln med intervju följs upp av en debattliknande titt på några avgöranden, signerad Maria Yngner.

Därutöver tar vi upp flera mycket intressanta och ovanliga domar från domstolar, däribland en genomgång av TV7-fallet som nu har avgjorts i Högsta domstolen. I den domen slogs givmilda gränser för firmarättes användningstvång fast. Vinnare var den ännu så länge endast webbaserade kanalen TV7 Stockholm.

I en annan dom, om NGK-tändstift, har domstolen nekat till att döma ut minimiskadeståndet ”skälig ersättning” när någon begår oaktsamt varumärkesintrång. Sannolikt är det premiär för ett sådant nekande!

Slutligen måste jag här nämna en dom som aktualiserar behovet av en lagändring. Det är dock en EU-harmoniserad regel så det är inget vi kan göra på eget bevåg här i Sverige. Det är EU:s Tribunalen som har slagit fast att Bang & Olufsens synnerligen välkända designmästerverk BEOLAB 8000-högtalaren inte kan registreras som EU-varumärke. Skälet är att formgivningen är för bra, den ger produkten ”ett betydande värde”.

Tanken är att det tidsbegränsade design- respektive upphovsrättsliga skyddet skall räcka för högtalaren - en i sig inte alls osund tanke.

Haken är bara att för att man skall få registrera produktutformning som varumärke så måste designen ha något utöver det vanliga för att den skall anses ha särskiljningsförmåga. Samtidigt så får designen inte sticka ut så mycket att den är ett tungt skäl för kunderna att köpa produkten – försök dra gränsen däremellan om du kan!