Varumärken ska inte rädda design


Christer Löfgren 2015-02-16

TRIPP-TRAPP-stolen i ansökan. OLGA bestick till höger.
TRIPP-TRAPP-stolen i ansökan. OLGA bestick till höger.

Höstnummer av BrandNews betyder att det är årsdag sedan det första numret av BrandNews kom ut. Just i år är vi inne på den 25:e årgången, något som vållade en viss diskussion på redaktionen. Skulle vi uppmärksamma den 25:e årgången eller 25-årsdagen, det är ju inte samma sak?

Vi valde att lyfta fram årgången, sen får vi väl ha ett litet tårtkalas på 25-årsdagen nästa höst. Oavsett detta så är det väldigt mycket som har hänt sedan det första numret av tidningen kom ut, inte bara med själva tidningen utan även med områdena som vi bevakar. För att lyfta fram utvecklingen, men också kika in i framtiden, har vi i detta nummer intervjuat fyra jurister på några nyckelpositioner som har varit med länge för att få se vilka aspekter på utvecklingen som de lyfter fram. Tanken är att återkomma med fler intervjuer med personer som har byggt varumärken och skapat reklam under den här långa tidsperioden.

I det här numret kommer också del 2 om ”Designskydd”. Del 1 var temaartikel i vårens nr 2/14 och fokuserade på fall som illustrerar vilket skydd designskyddet och det upphovsrättsliga brukskonstskyddet ger, och vilka hakar det kan finnas. I del 2 handlar det om det varumärkes- och marknadsrättsliga skyddet, också nu illustrerat med ett antal fall i domstol.

Ett fall som sticker ut, och som sätter fingret på ett tänkande som vi inte alls är vana vid, var när formgivingen av TRIPP TRAPP-stolen ansågs icke registrerbar som varumärke. Vad är det då vi inte är vana vid? Jo, att man säger nej till en registrering pga att designen är alldeles för bra!

En speciell detalj som skiljer varumärkesskyddet från övriga immaterialrättigheter (utom möjligen firmor) är att det är en evig rättighet så länge man vart tionde år förlänger skyddet. De övriga rättigheterna är tidsbegränsade, vilket har medfört att man vill hindra varumärkesrätten från att skapa ett konstlat skydd för t ex tekniska lösningar genom eviga varumärkesrättigheter, som när Lego fick nej till registrering av sin grundläggande byggkloss.

Genom EU-domstolens dom om TRIPP TRAPP-stolen står det nu helt klart att inte heller säljande design kan registreras som varumärke, och det pga att den ger varan ett betydande värde. EU-domstolen säger bl a att det är det tidsbegränsade designsskyddet som skall skydda formgivning, inte varumärkesskyddet – men att det är möjligt att registrera varors form som varumärke är alla ense om…!

Att gränsdragningen endera blir stenhård eller omöjlig är uppenbar. Ett företag som idag inte engagerar sig i formgivning av sin produkt finns väl knappast. Lyckas man i sin formgivning så är det onekligen ett säljargument i sig. Med tanke på hur praxis verkar utveckla sig så skall då formgivningen inte kunna skyddas genom varumärkesrätten, den är ju värdeskapande i sig. Å andra sidan krävs det att formgivningen skiljer sig från övriga former för produkttypen för att den skall kunna registreras…”Moment 22” känns illustrativt.

Det blir spännande att följa utvecklingen på det här området. Läs mer om TRIPP TRAPP-domen på sidan 37 [pappersupplagan].

Undertecknad lyckades hitta ett svenskt avgörande på detta tema. Det var från 1999 då det blev nej till registrering av bestickdesign i Patentbesvärsrätten. Skälet var då mycket handfast; det gällde den gamla klassiska OLGA-formen och PBR konstaterade att det finns ett frihållningsbehov: den formgivningen måste vara fri för alla besticktillverkare eftersom de som har gamla uppsättningar inte bryr sig om det kommersiella ursprunget utan endast om formen.

Känner du till några svenska/nordiska fall där registrering har nekats pga formen ger varan ett betydande värde hör gärna av dig till: christer.lofgren@brandeye.se

Christer Löfgren

Chefredaktör