Länken är på plats!


Christer Löfgren 2018-07-02


Ledare i BrandNews 3/2018.

Nu trillar de in i allt högre takt, besluten i Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) i registreringsärenden. Det märks i detta nummer av BrandNews; här på ledarplats skall två detaljer noteras. Men först den positiva utvecklingen kring det vidgade skyddet.

Ibland halkar avgöranden som borde få extra uppmärksamhet undan, men Patent- och marknadsdomstolens (PMD) avgörande från förra året om DJURSKYDDAD KRAVDESIGN är nu infångat igen. Den minnesgode kommer ihåg att det fanns med på brandnews.se förra året.

Det som är värt att lyfta fram är hur både PRV och PMD hanterade frågan om det vidgade skyddet för den 30 år gamla KRAV-märkningen. Läs mer om detaljerna i beslutet på sidan 40.

Att KRAV uppfyllde kraven för ett vidgat skydd var båda ense om. Frågan blev då om DJURSKYDDAD KRAVDESIGN fick omsättningskretsen att tänka på KRAV, så att man kunde gå vidare med en snyltning/skadebedömning.

På ledarplats och i kommentarer har det många gånger påpekats hur en gammal felöversättning i Adidas-domen i EU-domstolen, när ”länk”/”koppling” istället blev ”samband”, har medfört att bedömningarna bara har blivit utökade förväxlingsbedömningar, vilket inte alls är avsikten. Noterbart är att PMD inte heller nu vågade släppa ”samband” helt, men det påverkade inte bedömningen.

Steg för steg har emellertid domstolarna frigjort sig från felöversättningen och KRAV-avgörandena är kanske ett tecken på att vi nu äntligen är där vi borde vara.

Noterbart är att både PRV och PMD hamnar rätt, men kommer till skilda slutsatser.

PRV konstaterade att det krävs att DJURSKYDDAD KRAVDESIGN medför att det hos omsättningskretsen ”etableras en länk” till det välkända märket KRAV. Nyckeln till PRV:s nej var att KRAV inte har någon självständigt kännetecknande ställning i DJURSKYDDAD KRAVDESIGN och omsättningskretsen kommer därför inte att tänka på KRAV-märket.

PMD resonerade under mellanrubriken ”Association mellan märkena?” kring den här delfrågan, och konstaterade att man skall bedöma huruvida ”det finns en risk för association i bemärkelsen att den genomsnittlige köparen kan komma att tänka på det kända varumärket när denne ser det yngre varumärket.”

PMD:s slutsatser var att DJURSKYDDAD KRAVDESIGN kopplas till djur och djurhållning samtidigt som KRAV-märket också kopplas till sådant som är bra för djuren. ”Det finns därför en överhängande risk att köpare kommer att tänka på varumärket KRAV när de ser L. P.:s varumärke. Kravet på risk för association är därmed uppfyllt.”

Länken är på plats!

PMÖD tog chansen, när de fick den, att komma på rätt spår i alla delar efter SOUNDFELT-beslutet sommaren 2017. Beslutet SOUNDFELT har kritiserats här i BrandNews både på ledarplats och i kommentarer i nummer 4/17 och 6/17. Kritiken gällde hur PMÖD trasslade in sig i resonemang utifrån EU-domstolens senare överspelade BABY-DRY-dom.

I BARNFONDEN-avgörandet går PMÖD noggrant igenom hur man skall se på kravet på att ett varumärke inte får vara beskrivande, och nu endast kopplat till aktuell praxis. En läsning av beslutet rekommenderas, det är tydligt och pedagogiskt skrivet, även om förstås allt väsentligt är med i vår artikel om beslutet på sidan 34.

Ytterligare en detalj i beslutet skall lyftas fram; något som man inte sällan kunde läsa i avgörandena från Patentbesvärsrätten. Det gäller hur man (inte) kan använda tidigare beslut om registrering av liknande märken. Ett tämligen vanligt argument är att ”titta här, de är ju registrerade och det är liknande märken”. Förutom att tidigare registreringsbeslut inte är bindande i senare ärenden så noterar PMÖD, precis som PBR gjorde, att det inte alls framgår på vilka grunder de tidigare märkena registrerades. Utan den kunskapen vet man inte varför de registrerades och inte heller varför det skulle tala för att man nu skulle registrera det aktuella märket.

Slutligen en intressant detalj i domen om ELFLUGAN, läs mer på sidan 12. I flera avgöranden i Marknadsdomstolen när det gäller vilseledande efterbildning har inköpssituationen spelat en snudd på avgörande roll, vilket den inte alls gör på samma sätt inom varumärkesrätten, även om den kan ha effekt även där. Alltså, även om en del talar för att det är en vilseledande efterbildning så har själva inköpssituationen medfört/haft stor betydelse för att förväxlingsrisken inte har funnits där.

I ELFLUGAN-domen låter PMD tvärtom inköpssituationen inte spela någon större roll, förutom att man menar att lamporna torde marknadsföras utanför sin förpackning i butikerna. Domstolen gör istället en mer traditionell varumärkesrättslig förväxlingsbedömning där man ser till hur produkterna uppfattas utan direkt koppling till själva inköpssituationen, trots att det handlar om marknadsrätt. PMD:s resonemang finns i citat i rapporten på sidan 17. Domen överklagades, så vi kanske även får se PMÖD:s syn i denna fråga.

Det här är ännu ett bra exempel på hur marknadsrätten och varumärkesrätten vävs alltmer in i varandra inom vissa delområden som vilseledande efterbildning. Frågan man ställer sig är förstås i hur stor utsträckning de två områdena skall vävas ihop?

Och förstås, vilken vikt skall läggas på själva inköpssituationen och i vilka situationer? En annan sak är att PMD är framtiden på spåren, och konstaterar att vid marknadsföring/ försäljning på webben så kommer förpackningen inte att synas alls.

Christer Löfgren
Chefredaktör



Warning: min(): Array must contain at least one element in /shared/www/webnews.textalk.com/20200129090630-be614c5/www/se/include/print_article_content.php on line 297
Bookmark and Share