Då petar vi in ”samband” i historieböckerna


Christer Löfgren 2019-12-06


Ledare i BrandNews 3/19

Det verkar som om jag kan sluta tjata, skönt! Ett tema som har varit återkommande här på ledarplats har varit hur det vidgade skyddet har feltolkats pga en felöversättning av en dom från EG-domstolen från 2003. Effekten blev att det egentligen bara blev en förväxlingsrisk-lightversion av bedömningen som egentligen handlar om snyltning och skada, oavsett förväxling.

I ledaren i 3/14 fanns en utförligare genomgång. I 6/16 hade en förändring skett men återigen blev det kritik, då i en utförlig kommentar på artikelplats efter PMÖD:s dom i YOOGIBOOST-domen.

Därefter har det som skrivits kring frågan varit mer inne på spåret att vi är på rätt väg, som t.ex. i ledaren i 4/17.

Den här gången blir det bara positiva kommentarer. I registreringsärendet där den ekonomiska föreningen Krav, som håller i KRAV-märkningen, invände mot varumärkesregistreringen DJURSKYDDAD KRAVDESIGN blev frågan om det vidgade skyddet helt avgörande. Glädjande nog valde alla tre instanser: PRV, PMD och PMÖD att resonera på rätt sätt. Inte en tendens till förväxlinglight där inte.

Än mer glädjande var att PMÖD tog det, i ett beslut som inte kunde överklagas, ett steg längre. PMÖD tog nämligen helt bort den gamla felöversättningen som ställde till det – ”samband” – ur resonemanget, vilket inte PRV och PMD hade gjort även om de kom rätt ändå. PMÖD visade därmed att det går utmärkt att resonera kring huruvida den påstådda intrångsgörarens/motsvarandes val av märke medför att omsättningskretsen förknippar det till det kända märket och vad det står för, utan felöversättningen i botten.

Läs om PMÖD:s beslut på sidan 24.

En annan detalj värd att lyfta fram ur PMÖD:s beslut var hur man betonade subjektiva aspekter, vilken avsikt som låg bakom att KRAV stoppades in i DJURSKYDDAD KRAVDESIGN.

Det blir spännande att se nästa dom eller beslut om det vidgade skyddet.

Att Livsmedelsverket kan påverka vilken typ av varumärkesärenden och -mål som kan dyka upp framöver låter något underligt, men så kan det bli. Myndigheten arbetar nämligen med att få fler producenter och organisationer att förstå vikten av geografiska beteckningar av skilda slag, och vilken fördel de kan ge på butikshyllorna. Redan idag syns ett ökat intresse, ”Hånnlamben” på tidningens omslag är ett exempel. Eftersom sådana skyddade ursprungsbeteckningar har ett mycket kraftfullt skydd mot varumärken och andra snyltande beteckningar lär det få effekt. Därför har vi valt geografiska beteckningar som tema, läs och begrunda.

En intressant varumärkesfråga som både gäller juridik och marknad är hur ett gammalt märke helt sonika kan tas över av någon annan, och det tämligen snabbt. Det är vad som har hänt det gamla japanska stereo/hifi-märket AIWA, som etablerades redan på 1950-talet. Sony-koncernen köpte upp märket 1982 och 2008 lades all tillverkning ner. Frågan är om man då tar över de gamla associationerna som kopplas till märket, eller är det möjligt att bygga helt nya så snart efter nedläggningen av det gamla?

Redan tre år senare drogs Aiwa igång i USA och sedan några år tillbaka agerar man tufft vad gäller varumärkena genom att dels registrera egna AIWA-märken, dels få gamla AIWA-registreringar hävda pga icke användning.

Vad som hände den gamla svenska registreringen får du veta på sidan 20. Amerikanerna lämnade in en ansökan för AIWA här i landet i början av 2018. Nya japanska Aiwa har två EU-registreringar för AIWA från 1996 respektive 2018. I USA har amerikanerna tre AIWA-registreringar varav den äldsta är från 2013. I höstas lämnade de nya japanska ägaren av gamla AIWA-märket in en ansökan i USA, alla äldre har förfallit.

Jo, visst låter det komplicerat, och vi kanske heller inte har hört sista ordet kring AIWA-märket.

Christer Löfgren
Chefredaktör



Warning: min(): Array must contain at least one element in /shared/www/webnews.textalk.com/20200311142944-903d173/www/se/include/print_article_content.php on line 297
Bookmark and Share