Justitiedepartementet är knappast i god tro om ”ond tro”


Christer Löfgren 2019-12-06

Bamse kunde inte vinna ond tro-tvist här i landet, han hade haft större chans i EUIPO.
Bamse kunde inte vinna ond tro-tvist här i landet, han hade haft större chans i EUIPO.

Ledare i BrandNews 4/19

När vår varumärkeslag har uppdaterats och harmoniserats har det påpekats i remissvar från SFIR till proppen 2009/10:225 och i utredning inför den senaste proppen 2017/18:267 för Justitiedepartementet att vi behöver införa en allmän ond tro-regel på samma sätt som i EU-direktivet.

Beskedet från lagstiftaren var att även om ond tro-reglerna modifierades så var inriktningen och utgångspunkten den gamla traditionella, att reglerna endast behövdes i relation till sedan tidigare använda kännetecken. Denna regel sågs endast som en del i pusslet kring relativa registreringshinder, vilket även förstärktes av EU-domstolens första dom i Lindt-fallet. Att EU-domstolen i den domen bara listade ”exempel” på bedömningskriterier har man helt enkelt förbigått. Detta visar sig också i alla de ond tro-fall som de facto dyker upp, förväxlingsrisk är normalt kärnfrågan.

Noterbart är att i EU-förordningen finns endast en ond tro-regel och den gäller allmänt utan någon som helst koppling till relativa hinder.

I sommar har vi fått ett mycket tydligt besked av Tribunalen, våra regler om ond tro håller inte alls om vi vill vara harmoniserade.

I två fall har Överklagandenämnden respektive Tribunalen ogiltigförklarat EU-varumärkesregistreringar pga ond tro. Inte i något av de två fallen hade Patent- och registreringsverket eller våra domstolar kunnat ogiltigförklara motsvarande svenska registreringar, om de hade funnits, pga ond tro. Skälet är att vi inte har någon allmän ond tro-regel i varumärkeslagen.

Hasbro hade fått fortsätta att kringgå användningstvånget genom nyansökningar, och fotbollsstjärnan Neymar hade fått acceptera att hans namn kapades av en ”smart” privatperson.

Tydligare kan det knappast bli att vi inte ens är nära att kunna kalla oss harmonierade vad gäller ond tro-reglerna. Läs mer om Neymar-domen och flera exempel på svenska avgöranden på sidan 16.

I slutet av sommaren har vi också vaknat upp ur törnrosasömnen vad gäller Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD). När de två nya domstolarna drogs igång i september 2016 var en nyckelfaktor att de inte skulle behöva prioritera ner immaterial- och marknadsrättsmålen pga andra mål. De fick också de resurser som de ansåg sig behöva för att driva verksamheten i rätt tempo, något som onekligen har visat sig fungera i praktiken. Men så i mitten av augusti kom en varningssignal från Svea hovrätt, vilket vid en kontroll visade sig beröra även PMÖD, pengarna räcker inte för den kraftigt ökade måltillströmningen, inte minst brottmål. Någon liknande varning har inte kommit från Stockholms tingsrätt och PMD, men man undrar hur det kommer att se ut med resurserna framöver för de två domstolarna; kommer de kunna stå emot när andra måltyper kräver alltmer resurser. På sidan 22 förklarar chefen på PMÖD, Christine Lager, hur PMÖD påverkas just nu.

Christer Löfgren
Chefredaktör



Warning: min(): Array must contain at least one element in /shared/www/webnews.textalk.com/20200311142944-903d173/www/se/include/print_article_content.php on line 297
Bookmark and Share