GRÜNE PUNKT – ett kollektivmärke är inget vanligt varumärke


Christer Löfgren 2019-12-30

Kollektivmärket som felaktigt bedömdes som ett varumärke. Registreringen är i svartvit.
Kollektivmärket som felaktigt bedömdes som ett varumärke. Registreringen är i svartvit.

EUD – I våras uppmärksammades här på brandnews.se hur Patent- och registreringsverket inte tog hänsyn till skillnaden mellan vanliga varumärken och kollektivmärken i HALLOUMI-fallet. I december har EUIPO, överklagandenämnden och Tribunalen blivit uppläxade av EU-domstolen för att de inte tog hänsyn till vad ett kollektivmärke har för funktion i ett ärende om användningstvånget och verkligt bruk.

För 20 år sedan registrerades pilfiguren som används som kollektivmärke för återvinning som EU-varumärke av Der Grüne Punkt – Duales System Deutchland GmbH (DGP). Det är en synnerligen omfattande registrering som berör alla 34 varuklasser och fyra stycken tjänsteklasser. Ur de särskilda kraven för användning av kollektivmärket framgår:
”så att konsumenter och handel ska kunna känna igen förpackningar som ingår i [DGP:s system för återvinning], för vilka en avgift tas ut som ett bidrag till finansieringen av systemet, samt på detta sätt förpackade varor och särskilja dem från andra förpackningar och varor …”.

Det speciella med kollektivmärken är att de kan användas av flera skilda aktörer, inte sällan även av direkta konkurrenter, så länge de särskilda kraven för just det aktuella kollektivmärket uppfylls.

Slovakiska Halston vände sig under 2012 till EUIPO (då OHIM) och begärde att kollektivmärkesregistreringen till stora delar skulle hävas pga att användningstvånget inte var uppfyllt. Märket hade inte varit i verkligt bruk för varorna.

Vid EUIPO:s annuleringsenhet fick Halston medhåll och registreringen hävdes för alla varor utom för förpackningar.

DGP överklagade men fick samma besked i Överklagandenämnden. De hade inte använt märket som ett varumärke för varorna utan endast som ett tecken på att förpackningarna var återvinningsbara.

DGP överklagade men fick samma besked en tredje gång, nu från Tribunalen.

DGP överklagade igen till EU-domstolen, och då ändrades allt.

EU-domstolen slog fast att man måste beakta vilken typ av kännetecken kollektivmärke är, något inget av de tre tidigare instanserna hade gjort. EU-domstolen förklarade:
”den ursprungliga funktionen för ett EU-kollektivmärke är att särskilja de varor eller tjänster som härrör från medlemmarna i den sammanslutning som innehar märket från de varor eller tjänster som härrör från andra företag”.

Domstolen fortsatte:
”Till skillnad från ett individuellt varumärke fyller ett kollektivmärke således inte funktionen att för konsumenten garantera ursprunget hos de varor eller tjänster för vilket det är registrerat.”

Genom att inte beakta de här skillnaderna hade de tidigare instanserna inte bedömt huruvida DGP:s märke hade varit i verkligt bruk, alltså om märket hade använts.

Domstolen exemplifierade hur man skall tänka:
”Vissa av de berörda ekonomiska sektorerna avser gängse konsumentvaror, såsom livsmedel, drycker, kläder, kroppsvårdsprodukter och rengöringsprodukter, vilka dagligen kan generera förpackningsavfall som konsumenten måste göra sig av med. Det kan således inte uteslutas att den omständigheten att tillverkaren eller distributören på förpackningen till denna typ av varor upplyser om att den är ansluten till ett system för insamling i närområdet och för ekologiskt bortskaffande av förpackningsmaterial kan påverka konsumenternas köpbeslut och således bidra till att bibehålla eller skapa marknadsandelar med avseende på dessa varor.”

Med detta upphävde domstolen de tidigare avgörandena.

Slutsatsen är tämligen enkel: kollektivmärken regleras i varumärkeslagstiftningen, men måste bedömas utifrån deras särskilda funktioner, som inte är exakt desamma som traditionella varumärken.


Från webbplasten för Der Grune Punkt.
Från webbplasten för Der Grune Punkt.

Bookmark and Share